2010-2014

Det blev några galna kvällar i Parksnäckan 2010. Det var dags för förnyelse för Elvis i Parksnäckan och Kents hjärna gick på högvarv innan konceptet stod helt klart: Uppsala Storband firar Elvis 75 år med Kent och Göran Engman som solister. Ett koncept som visade sig vara ett kommersiellt snilledrag dessutom. 2 helt fullpackade och magiska kvällar på Parksnäckan! Och som dessutom ledde till flera roliga evenemang i samarbete med Göran Engman. 2011 var kent och hans band husband i Göran Julshow på Uppsala Stadsteater. 2012 och 2013 flyttade julshowen till UKK:s stora sal och blev Kent & Görans julshow där man fyllde två kvällar båda åren. 2012 med bandet och 2013 med Uppsala Storband igen.

På Elvis i Parksnäckan under dessa år gästade bland annat Viktoria Tolstoy, Magnus Carlson (Weeping Willows), Svenne Hedlund (Hep Stars), Ida Wiklund, Claes Janson, Carina Jaarnek, Stefan Wikström.

I UNT fick kent möjlighet att sammanfatta de första 10 åren:

https://unt.se/kultur/tio-ars-hyllningar-av-kungen-av-rock-n-roll-1817165.aspx

2012 släpptes albumet Elvis i Parksnäckan 10 år, en samlingsplatta med låtar från den tidigare skivproduktionerna samt liveinspelningar från Parksnäckan. Så här skrev UNT om plattan:

“Nu kommer ett slags best of på allt detta, valda godbitar från Wennmans Elvisinspelningar jämte tidigare outgivna livelåtar. Styrkan ligger i mångfalden, i bredden av stilar och uttryck, alltifrån hårdsvängig rockblues med Uppsala Storband i Mean woman blues och Rip it up, till stuffande partyorgel i Rock a hula baby.

Och däremellan maffig gospel med Afro Choir i So high, samt några snygga gitarrinstrumentalare med Ulf Holmberg, Parksnäckans egen Hank Marvin. Hör bara hans eleganta licks i Surrender, värdiga en Sergio Leone-western, eller det snygga Chet Atkins-stuket i Love me tender.

Göran Engman gästspelar med genuint Elvispatos, och Good rockin tonight är klockren rockabilly. Hade gärna hört lite mer av den varan. Men det är hög kvalitet rätt igenom, med eldsjälen Kent Wennman som den sammanhållande energifaktorn. Elvis måtte le i sin himmel.” – UNT 2013 Se hela recensionen:

https://unt.se/kultur/skivor/tolkar-elvis-pa-eget-satt-1810893.aspx

På många sätt kan man nog säga att dessa år var ”pekaren för Elvis i Parksnäckan” En allt äldre publik och en allt bekvämare (läs slöare) Kent medförde att de kommande åren inte blev lika storslagna som dessa år.

Föreläsningarna som varit en stor del av Kents liv bantades och i slutet av denna period var det endast fasta jobb på Kungliga Musikhögskolan och Piteå Musikhögskola kvar. Med musikbranschens snabba utveckling och förändring kände Kent att det inte var någon större idé att försöka hänga med och skriva en ny bok. Boken skulle troligtvis hinna bli inaktuell medan den korrekturlästes.

En märklig sak som hände under denna tid var att det började poppa upp låtar i Kents huvud. Kent som redan 2002 hade lovat sig själv att aldrig mer skriva egna låtar förbannade detta och eftersom låtarna inte slutade att poppa upp insåg han att han måste göra något åt det.

Resultatet kom tidigt 2013, ett helt album med egna låtar, förutom en Slade-cover, som fick namnet Love is calling. Albumet möttes av fantastiska recensioner. T ex från Rootsy:

“Och jag säger då det. Här har vi en man som verkligen kan skriva låtar och sedan sjunga dem med bravur. Pressreleasen skvallrar om countryrock, whacka whacka á la Rockpile och organiskt sväng. Skvallret visar sig stämma överens med sanningen och jag lyssnar tre gånger från början till slut på denna alldeles förtjusande pop’n’rollplatta.

Från melodiska pärlor som »Peter’s basement« till fjäderlätt bamalama och fina ballader: Här gungar marken under bas och trummor och öppnar sig himlarna av akustiska gitarrer och körer som Dave Edmunds kunde arrangerat och sjungit.

Jag är barnsligt förtjust i detta respektlösa sätt att med stor stor kärlek närma sig de rötter jag inbillar mig Wennman delar med undertecknad. I de snabbare spåren låter hans röst förresten rätt lik Billy Bremners, bara en sån sak.” – Rootsy 2013

Se hela recensionen: http://www.rootsy.nu/c/6558-kent-wennman-love-is-calling

Arbetet med albumet var en pina, Kent trivdes inte alls, och Kent lovade sig själv att nästa gång det skulle poppa upp låtar skulle han ta något slags nedåt-tjack för att mota Olle i grind.

En annan platta som dök upp 2013 var Blue Christmas & other great Rockabilly Christmas songs associated with the King, där både Kent  och Göran Engman bidrog med sånginsatser.

Kent fick också den stora äran att medverka på en lite udda samlingsplatta. Stoppa Våldet. En CD som ville uppmärksamma våldet mot djur. Kent bidrog med kanske den första djurrätts-rockabilly, en låt som hette You Knew och som handlade om en kos besvikelse när han insåg att han var på väg mot slakt.

Kulturoasens söndagskonserter var i princip fullsatta varje söndag och det var tydligt att det var fler än Kent som ville få sina kulturbehov serverade på dagtid, utan alkohol och med god vegetarisk mat. Med tanke på att projektet mer eller mindre dömdes ut från början, vem fan startar en kulturscen 6 km från centrum, så går det inte att beskriva scenen på något annat sätt än en makalös succé.

Kent jobbade som projektledare för en mängd andra stora evenemang dessa år. Bland dess märks:

Uppsala Vegofest (2000 besökare)

Uppsala Kärlek & Erotikmässa  (1000 besökare)

Uppsala Ekobyggmässa  (1000 besökare)

Uppsala Vintagefestival (som i det stora hela sköttes av hans dotter Sylvia Krupke)  (3000 besökare)

Hågaby Lyktvandring  (4500 besökare)

Uppsala Choklad & kaffefestival  (4500 besökare)

Hågaby Julmarknad  (5000 besökare)

Parksnäckan Sommarscen (10 000 besökare)

De flesta projekt genomfördes tillsammans med sina främsta vapendragare Jimmy Bergwall och Stefan Lindgren

Det är under dessa år som kents namn figurerar allt mer i olika sammanhang och då han nomineras till olika priser och utmärkelser och blir en av Uppsala sk ”kulturpersonligheter”. Men kent har aldrig varit intresserad av det som brukar kallas personlig marknadsföring och har i princip misslyckats helt med att slå mynt av den berömmelsen.

När 2014 går mot sitt slut står det tydlig att Kent har haft en formtopp på livets alla områden.